Var till M idag, dum som jag var så frågade jag om jag fick en kram. Naturligtvis säger han och ger mig en.... F*n så dum jag är, varför släpper jag inte taget, varför vill inte mitt hjärta gå vidare. Sitter nu här och tårar rinner för min kind, jag vet inte vad kjag vill däremot så vet jag vad jag inte vill. Jag vill inte mista honom, vilket troligen jag redan gjort. Jag måste klippa, jag måste gå vidare, jag måste ta mig i kragen och säga adjö. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. M var nog mannen i mitt liv :( . Vet inte alls vad jag vill med livet, vet bara att jag vill ha honom tillbaka....Det är nog över jag ha kastat bort det.....
Jättekram till dig gumman. Jag vet att det är jobbigt.
SvaraRadera