Vilka dagar jag har upplevt, efter jag berättat att jag eventuellt fått ett annat jobb.... De har varit näst intill otrevliga, och inte ens ett tack har jag fått... Den enda som visat och sagt något om att det är tråkigt att jag kanske slutar är johan, Tack johan du är en bra människa.
Sen tillbaka till M... För en vecka den så blev jag totalt ratad, han avslutade allt och idag så får jag ett sms där han säger att han har biljetter till hockeyn den 21 :a och undrar om jag vill följa..... Tror ni jag är förvirrad, hur tänkte han nu???????? Nu fortsätter jag och hoppas... Undra om det är hans mål, att få mig att inte släppa taget?!?! Jag sitter här och väger i min vägskål för och nackdelar har en del kvar innan jag vet hur resultatet blir. Men jag tackade ja till inbjudan, kanske var det dumt eller så inte det får väl tiden utvisa... Om inte annat så får jag träna på att bara vara vänner även om det är svårt. För jag gråter fortfarande över honom, jag kommer aldrig hitta en bättre karl, snyft jag vill ha tillbaka honom....
Jag vet dock att jag vill få bekräftelse, vem vill inte det????
Eventuellt sista dan på Örnäset imorgon. Ska och ha intro på Björx på Torsdag kl 12.00 åh så spännande :)
var glad att han vill vara vän för om inte annat barnens skull...det visar barnen att man kan faktiskt vara vänner fast man separerat...hur perfekt som hellst...nästan att man är lite avis haha med tanke på vad jag fått stå ut med så lev och njut
SvaraRaderaSjälvklart man ska vara goda vänner men jag skulle inte dra ut på pinan så länge jag har känslor, det är bara att plåga sig själv...S
SvaraRadera